1

Hindriks by WordPress i skick

Efter bytet av IP-adresser i juli 2019 försvann en mängd bilder från WordPress-installationen för Hindriks by. Det berodde på att i databasen så fanns den gamla IP-adressen kvar för alla bilder. Nu har jag lyckats ändra databasen så bilderna borde synas igen. Det har också varit problem att alls hitta till de här sidorna men det borde nu fungera med

http://hindersby.net/nywp/

MEN nu kan det finnas gamla uppgifter i era datamaskiner i det s.k. cacheminnet (mellanlagring). Radera därför alla bokmärken till gamla Hindersby.net och töm helst hela cachen. Hur man gör det är olika för olika maskiner och nätläsare. För Firefox går man till Historik och använder Rensa ut tidigare historik men beakta att då försvinner allt möjligt annat också.

Om inte annat så kom på Datalägret på gamla folkskolan den 4-6 oktober 2019. Där kan ni få råd om både det ena och det andra. Meddela gärna mej om ni  ännu efter tömning har problem med de här sidorna.

 

 

 




Kalendrarna 2018 har kommit

Nu finns kalendrarna 2018 hos Inga. Hon delar troligen ut dem men om någon har fruktansvärt bråttom så kan man ringa henne.

 




Anders och Bertil Hoop (1543)

Jag råkade titta på Arkivverkets digitala arkiv och såg att de nu satt ut en mängd nytt material. I Generalregistret över bosättningen i Finland hittade jag uppgifter för Hindersby (under Pyttis) ända från 1540 då Gustav Vasas jordeböcker började föras. Och år 1543 finns bland andra Anders och Bertil Hoop som ägde ett halvt skattehemman var.

Hindersby_Hop_1540_48

Det här är alltså en sentida avskrift så stilen är ganska läsbar. Uppgifterna är tagna från flera olika källor bland annat Gustav Vasas jordeböcker. Det fanns jordeböcker långt tidigare och de användes som en förteckning över skatteskyldiga. Eric av Pommern lät uppgöra en jordebok 1413 och Vårfruberga kloster hade redan på 1100-talet.

Om man följer skattehemmanet för Anders Hoop så kommer man till Michell Andersson 1552 och Hindrik Michelsson 1585. Det är fråga om skattebokföring och inte personregister så ibland är skatterna bokförda under ryttarens namn och inte ägarens. Hindriks son Mats Hindriksson var en tid ryttare (1638 framåt) men från 1646 fins en anteckning  “son Michel Matsson rider”.

År 1649 kallas andra sonen Mårten Matsson Boos. År 1655 finns anteckningar om hushållet med Mårtens hustru Marg. Hindersdotter och då hade brodern Michell Matsson gift sej med Brita Grelsdotter. Men 1600-talet var den svenska stormaktens krig och 1665 var Brita änka. Ryttare var Hans Mårtensson.

Mårten hade troligen flera söner. År 1675 var Michell Mårtensson ryttare och 1680 Adam Mårtensson. Hans Mårtensson verkar ha tagit över stället 1685 och 1693 hans son Hans Hansson.

Från 1691 förde kyrkan bok över födda, vigda och döda så vi vet att Hans Hansson Boos den 3 december 1694 gifte sej med Maria Johansdotter. Resten finns i kyrkoböckerna.

Det finns en massa data om hela Hindersby så nu kan vi gå tillbaka till 1540. Visste ni annars att från 1558 ägde Gustav Vasa “Hindersby Godz” och “Annat Godz” som sköttes av landbönder ?

Nu när det är regnigt och mörkt så passar det bra att läsa genom arkiven. De är öppna för alla. Dramatik saknas inte. Ibland brinner husen och 1577 blev Gustav Vasas landbonde Thomas Simonsson ihjälslagen … Skattetalet varierar med åren. Ibland blir någon bonde “uthfattig” och ibland blir gården “ödhe”. Ryssarna brände och plundrade och kungen skickade ryttarna till Tyskland och Polen därifrån de sällan kom tillbaka. Kanske vi inte skall klaga …

 




Kommer hindersbyggarna från Abborfors ?

I Östra Nyland den 24 december 2013 kunde man läsa om bosättningen vid Abborfors som daterats till mellan åren 775 och 980. Det är ingen överraskning alls eftersom vikingar hade en handelsplats i Aldeigjuborg vid södra Ladoga redan år 760. Orten kallas numera Staraja Ladoga (=Gamla Ladoga) och har ungeför 2000 invånare. N.B. Chernykh gjorde år 1985 en dendrokronologisk undersökning av Staraja Ladogas äldsta lager och daterade dem till år 753. Det är alltså en metod som går ut på att man bestämmer årtalet från årsringarna på de stockar man hittat.

Enligt Ipatijevs krönika kom Rurik år 862 till Aldeigjuborg och gjorde staden till sin huvudstad men flyttade senare till Novgorod. Aldeigjuborg vara östra Europas viktigaste handelsplats och kontakterna med Svealand var goda. Åtminstone två sveakungar, Stenkil och Inge (och möjligen Anund Gårdske) tillbringade sin ungdom i Aldeigjuborg. Det var vanligt att ungdomar växte upp hos någon släkting.

Sveakungens dotter Ingigerd giftes år 1019 bort med Svjatoslav av Novgorod och fick Aldeigjuborg som bröllopsgåva. Hon utnämnde Ragnvald Ulfsson, jarl i Västergötland, att sköta om Aldegjuborg för hennes räkning.

Trafiken längs Finska vikens nordkust var alltså livlig och pratet om att landet var “tomt” är bara strunt vilket upptäckten i Abborfors slutgiltigt bevisar. Men det fanns inget Sverige på den tiden ännu och småkungarnas makt var ganska svag. De var närmast litet rikare bönder. Först med Birger Jarl flera hundra år senare börjar Sverige bildas.

Men visst fanns det folk här i alla fall. Troligen var fisket i Kymmene älv det viktigaste. Pratet om nån sorts “kolonisation” efter Birger Jarls korståg är troligen också bara strunt. Knappast hoppade nån bonde i Mellansverige på en båt och seglade till en fullständigt okänd plats för att börja odla upp jorden där.

Inte heller fanns det något Finland utan det fanns bara omkring tiotusen innevånare i hela det område som nu kallas Finland. De var uppdelade i tre stammar: Finnar i Åbotrakten, tavaster i Tavastland och karelare i öster. Det var allas krig mot alla på den tiden och byarna var den viktigaste enheten.

Om man känner bönderna rätt så går de länge och påtar i jorden och funderar innan de börjar med det stora arbetet att odla upp den. Det är därför mycket troligt att de bönder som odlade upp Hindersby första åkrar bodde någonstans i närheten och bara jagade i skogarna här. Fast det fanns inte så mycket skog som nu utan det var mest kärr och mossar som inte alls var utdikade. Det gjorde också uppodlandet lättare. Det är ett jättearbete att fälla skog och dra upp stubbar i jämförelse med att dika ut en mosse.

Så det var kanske någon fiskare vid Abborfors som under sina jaktfärder till Hindersby (längs det som senare blev Kyrkostigen) såg ut lämpliga platser för åkrar vid Tessjö å. Det var också lättare att ta med sej boskap från Abborfors än från Sverige.

Det passar bra ihop med det jag påstått länge: Att Hindersby odlades upp för tusen år sedan (plus-minus 300 år). Kavelbron i Langbromosan är på ett mycket logiskt ställe om man utgår ifrån att invandringen kom från Abborfors. Man vet också att Abborfors tidigare var en viktig marknadsplats.

Historikernas påståenden behöver man inte bry sej så mycket om. Jag har sysslat med forskning i 35 år och har inte alls någon hög uppfattning om deras vetenskaplighet. Tvärtom verkar de vara en bunt auktoritetsbundna klantskallar som mest bara spekulerar. Och en av deras auktoriteters spekulationer slås sedan fast som absolut sanning. Det är ju helt ovetenskapligt. Både att ha auktoriteter och att ha absoluta sanningar.

Nu har förstås en historiker det svårare än vi matematiker som kan bevisa saker och ting. En historiker är alltid tvungen att försöka tolka mycket ofullständigt material. Men det borde tvärtom leda till att de alls inte har auktoriteter och alls inte absoluta sanningar. Så jag kan lika gärna spekulera friskt – det är precis lika “vetenskapligt” som historikernas påståenden. Utom att jag inte alls tror att jag har rätt. En enda sak är säker och det är att vi inte vet hur det gick till då Hindersby odlades upp. Vi kan bara spekulera …

Den nyaste spekulationen är alltså att det var nån fiskare från Abborfors som odlade upp första åkern i Hindersby.




Nytt utseende

Hindriks by har bytt till WordPress. Det är ett enklare system än det tidigare (Joomla). Utseendet kanske inte är så fint men det är mycket enklare att använda.




Krasch januari 2009

Portalen kraschade

Den är nu tillbaka till 22 september 2008 (senaste kopian). Ändringar kommer så småningom.